fredag 25 januari 2013

Igor - djupt älskad och saknad

Igor blev aldrig frisk. Han fick ligga inne på djursjukhuset i två omgångar, vi åkte även in och vätskade upp honom däremellan. Vår älskade Igor.

På onsdagen kom Igor hem från sjukhuset för andra gången. Han var hyfsat pigg. Men sååå mager. Han jamade och gosade med oss. Orkade inte med sin lillebror Noël, men vi fick honom att äta lite...

Igår på torsdagen blev han sämre igen. Satt ihopkurad och "tappade huvudet" ner i elementet... Diarré igen och kräktes. Ville inte äta. Dessutom började Noël också kräkas och hade diarré. Vi ringde sjukhuset direkt och fick veta att svar på ett prov kommit på Igor. Han hade skyhöga värden av Corona i blodet. Mycket möjligt hade han fip. Fip uppkommer som en mutation av Corona. Detta överlever inte en katt.

Vi vet ju inte säkert att Igor hade detta... Men veterinären sa åt oss att vi antingen måste lämna bort Noël för att skydda honom från smittan utifall att Igor har Corona med så höga värden och då smittar. Och eftersom Noël också mådde dåligt var det ju i så fall en stressfaktor att lämna bort honom. Detta kunde ju krasst göra att han också skulle utveckla fip.

Med tanke på hur dåligt Igor mådde och att vi inte ville se honom lida mer plus så klart även försöka rädda hans lillebror Noël åkte vi in till sjukhuset med Igor och lät honom somna in. Vår älskade lilla katt. Ett alldeles för kort liv... bara 6 månader. =(

Två veterinärer intygade att vårt beslut var rätt. Igor var illa däran. Han mådde verkligen inte bra. Och vi hade ju aldrig kunnat göra honom så illa att vi lade in honom en tredje gång på sjukhuset när han trots allt bara blev sämre och sämre...

Nu sörjer vi. Vi saknar honom så oerhört! Vår lilla kurredutt. Som spann när han gosade och spann när han hittade på bus. Som oskyldigt spärrade upp sina stora blå när vi kom på honom med busstreck. Vår stora kärlek och Noëls älskade "storebror". 

20130123 - sover i mattes knä - hemma från sjukhuset för andra gången.

20130119 - hem från sjukhuset första gången - Noël kramar sin bror hårt och vill aldrig släppa honom.

19 kommentarer:

  1. Tänker på er!
    Styrkekramar
    Twiggie

    SvaraRadera
  2. Kära du. Jag är så ledsen för er skull att jag inte har ord (men många tårar). Jag tänker på er. Kramar i massor!

    SvaraRadera
  3. Skickar massor med kramar till er!! Förstår er sorg! Kramar om!!

    SvaraRadera
  4. Sitter här alldeles tårögd... Vet hur ont det gör... Tröstkramar till alla!

    SvaraRadera
  5. Sitter här och gråter. Gråter för Igors skull, er skull och Noels skull som kommer känns sig såååå ensam och leta efter brossan.

    Vinterkramen Anna

    SvaraRadera
  6. Så tråkigt och jobbigt för alla inblandande. :( /Gunilla

    SvaraRadera
  7. Är alldeles tårögd och får mig att tänka på vår kisse Sillen som bara blev 10 månader...Det är ju så sorgligt!! Många varma kramar till er!

    SvaraRadera
  8. Jag är otroligt ledsen för eran skull och jag förstår att saknaden är enorm!! Jag tänker på er och håller tummar och tår för att Noël ska slippa bli sjuk!! Många kramar!

    SvaraRadera
  9. Jag grät igår för Igor, för Noël och för er. Att så mycket fruktansvärt händer är går inte att förstå eller greppa.
    Att få låta en familjemedlem somna in är alltid otroligt jobbigt, men ännu värre när de är så unga och inte fått leva sitt liv ordentligt.
    Det gör så ont i hjärtat att detta hänt.
    Jag hoppas så innerligt att Noël kommer att tillfriskna! Vi håller alla tummarna och tassarna här hemma.
    Kramar i mängder som tröstar och värmer. <3

    SvaraRadera
  10. Det är så orättvist att en så fin liten katt så blir sjuk :( Jag brukar säga aldrig mer djur när de är sjuka och man måste ta svåra beslut, men sedan så kan jag trots allt inte vara utan djur eftersom de ger så mycket tillbaka. Stor kram till er alla!

    SvaraRadera
  11. Nä vad tråkigt att höra lilo. Lider med er.
    Stor kram!! / Melinda

    SvaraRadera
  12. Så fint du skriver om dina katter och så sorgligt att Igor inte fick leva vidare. Jag vet hur fäst man blir vid ett djur och hur tomt det blir när de inte finns där längre. I höstas gick min lilla Cesar bort, efter sex år med oss.
    Stor kram från en pysslare
    Karin

    SvaraRadera
  13. Kan knappt se mellan tårarna! Vet hur tufft det är att behöva ta ett sådant beslut. Många styrkekramar till dig och din familj och lille Noel!
    Marie Kristoffersson

    SvaraRadera
  14. Så sorgligt, 6 månader är ett alldeles för kort liv även om det har varit lyckligt. Man sörjer unga och gamla djur på olika sätt. Kramar till er alla!

    SvaraRadera
  15. Usch så sorgligt! Beklagar verkligen sorgen och hoppas ni orkar med att fortsätta livet någorlunda utan lillen, även om det känns hopplöst. Kramar,

    Charlotta

    SvaraRadera
  16. Kramar om och beklagar sorgen.

    SvaraRadera
  17. Åh vad oerhört tråkigt för er alla, lille söte kissen :(
    Min katt var infekterad av Corona i somras, det verkar ha klingat av enl. blodprover men man vet ju aldrig. Mitt hjärta skulle gå sönder om sånt hände. Stor kram!
    / Tina

    SvaraRadera
  18. Nej vad ledsen jag blir för er skull! Lille kissen då. Så synd att sådant ska hända. Många kramar till er och jag vet att kisse har de bra nu :)
    Skickar med en liten dikt till er från en ragdoll uppfödares hemsida som är otroligt fin. <3

    Regnbågsbron

    På den här sidan himlen finns en plats som kallas Regnbågsbron.

    När ett djur som varit särskilt betydelsefull för någon dör,
    så kommer det till Regnbågsbron.
    Där finns ängar och kullar för alla våra speciella vänner
    så att de kan springa och leka tillsammans.

    Där finns tillräckligt med mat, vatten och solsken,
    och våra vänner har det varmt och skönt.
    Alla djur som har varit sjuka och gamla
    blir återställda till hälsa och vigör;
    de som varit skadade eller handikappade blir friska och starka igen,
    precis som vi minns dem i våra drömmar från gångna tider.

    Djuren är glada och nöjda, utom för en liten sak;
    de saknar alla någon väldigt speciell som de varit tvungna att lämna kvar.
    Alla springer och leker tillsammans,
    men en dag kommer någon av dem att stanna upp och titta i fjärran.

    Dess klara ögon är intensiva; kroppen börjar skälva.
    Han springer plötsligt ifrån gruppen, flyger över det gröna gräset,
    hans ben bär honom fortare och fortare.
    Han har sett dig, och du och din speciella vän möts till slut
    i en lycklig återförening för att aldrig skiljas igen.

    Lyckliga kyssar regnar över ditt ansikte,
    dina händer smeker på nytt det älskade huvudet,
    och du ser ännu en gång in i de tillgivna ögonen på ditt djur
    som så länge varit frånvarande från ditt liv
    men aldrig från ditt hjärta.

    Sen går ni över Regnbågsbron tillsammans...

    SvaraRadera